Julen

Det var den julen, den kom och den gick på några sekunder. Jag kan inte fatta att allt bara rusar i väg, jag känner mig som en som har hoppat på tåget när det har avgått från perongen, och jag hänger i en stolpe med ena handen och flaggar bara med. Å snart är det ett nytt år och jag som just lärt mig skriva 2009, någon måste driva med mig, det här kan inte vara sant.

Funderingar

Nu har jag funderat på min uppgift som ska handla om något jag inte har gjort, å det är mycket. Jag kan ju inte boka en flygreasa till utlandet, kan inte jag kan men vill inte är väl det rätta egen teligen, att hålla i en orm har jag försökt och den ormen har de väl inte hittat ännu för den fick vingar, skruvat i bilar har jag oxå provat för det är ett nödvändigt ont jag har blivit utsatt för, samma med skotrar. Sen har jag tusen andra ursäkter på saker jag inte har gjort. Men jag skulle vilja kalla mig en Ronja Rövardotter i mellan åt. Säger någon att det där klarar du inte av, då blänger jag till och sätter näsan i vädret och frågar HUR KAN DU SÄGA SÅ, OCH VARFÖR SKULLE JAG INTE DET?? då kan det komma ett lika snäsigt svar (särskilt när det gäller karlar) du är ju en kvinna, och är det någon gång någon ska få mig till att göra det så är det den komentaren.. Det har hänt att jag har fått ge mig, men det har inte hänt så många gånger, mina kära små änglar till söner känner sin mor alldeles för väl och vet vilka knappar de ska trycka på, de skulle kunna få mig att plocka ner månen eller något annat omöjligt..
Så resultatet av vad jag har funderat på, är nog att jag ska laga mat till min familj, för det är det enda som jag kan erkänna att jag inte kan, de är ju inte kul ensengång. Jag har en vissdel av stavningsvårigheter och inga lässvårigheter, men när det gäller att läsa en kokbok så lider jag av analfabetism. Jag har fått några kokböcker men dom har jag gett gubben, de innehåller inget intressant, det ska ju vara kriminalare, deckare eller rysare inan det blir kul med böcker.

Ohps tiden går, eller va man nu ska kalla det..

Jag har måste haft direkt skrivkramp det senaste halvåret och det synns tydligt. jag har nog fått nog av det jag skriver till den där utbildningen jag går. Men nu är det jullov i alla fall och jag sitter och njuter uppe i K. Mamma har redan skämtbort mig lite extra med mat och annat. Nu är det ju så att jag är redan bortskämd då det gäller mat, jag har ju lyckats söka åt en karl som älskar att laga mat, å vilken tur det är för om inte han hade funnits så hade jag svultit ihjäl den första i Sveriges historia. Vilka rubriker, om de alls har skrivit om en sån som jag, tvivlar.

Det där om julklapps jakten som jag har varje år är fullständigt normal, jag har inte hittat några ännu så på tisdag ska jag fara till S och göra ett försök, men det blir säkert som vanligt, kommer hem med inga och ungarna får välja vad dom vill ha. Det normala med det är att de kommer i håg det när börsen har sinat och man har räkningar för ungefär en miljon som grannarna har stoppat i brevinkastet (läs tidigare inlägg).

Hemma

Å änteligen är jag hemma och har semester, men som sagt tidigare så finns det gott om semestersabotörer och gott om dom också.

Men i går så fick jag en lugn dag utan dom, var till A fram och åter, jag vet inte vad de har gjort men jag såg inte till en ända knott eller annan ohyra. Så jag tog barnbarnen och åkte till en avskilld badstrand och badade med dom, jag ångrar bittert att jag inte hade gjort det tidigare under dagen och inte så sent så det hade börjat bli lite kallare ute. Det var så skönt i vattnet och barnen hade superkul. Lille man kollade sitt mod med att vada ut en bit och sen springa tillbaks till land medan lillan gick ut och blötte sig ordentligt på engång. Å vad mysigt det var, tror jag återvänder dit om den här plågan fortsätter i fler dagar.

Helvetet är lös

Vad ont har man gjort, knott, mygg och anan ohyra har invanderat jorden. Mars mäniskor vore nog enkelt att jaga bort, men dessa odjur de är överallt. Jag skulle kunna göra vad som helst för att slippa dessa till och med arbeta och ofra semestern nästan. Jag har provat att ha upp ytterdörren med en gardin för men de hittar in ändå. De krypper in i alla vrår och biter med sina stora käftar och ont gör det. Vad göra???

Lång tid

Oj, det var inte nyligt jag hade skrivit. Jag är faktiskt inte lat, jag har gjort allt annat som har

måstas.

Ja jag ska berätta. Valborg tillbringade vi ute i det fria, med packade skotrar drog vi till fjällen. Vilket väder. Sol och mera sol varmt som i en bagarugn. Vi var och såg på förödelsen som en storm hade stält till med 2007. Kojan som vi hade haft där var ett minne blott, där fans bara grund stenarna kvar och förhoppningsvis så får vi användning av dom igen, kanske nästa sommar. Sen åkte vi vidare och kom till en rtt stor sjö mitt på denna sjö finns det en holme eller en berghälla, där slog vi läger för natten. Det var så skönt inga golv att sopa eller skura bara ute i det fria. Vilken kväll det blev senare och vilken solnedgång. Jag rekomendera det varmt att bara ta sovsäcken och renskinnet och lägga sig där det passar, men tänk på vädret innan. När jag vaknade så låg jag och tittade på en sädesärla som försökte att ta byggmaterial från min mellersta sons yllesockor som han dessutom hade på sig. Sen åkte vi vidare, tänk er att bara kliva upp ur sängen sätta sig vid elden äta och packa ihop inga tankar på att man ska diska, sopa , bädda, skura och allt annat man gör när man lämnar ett hus. Nu var det bara att packa ihop det man hade med sig sopor och annat.

Det var valborgshelgen.

Sen kom ju maj med stormsteg och den började en dag och tog slut nästa dag, tycker jag i allafall.

Jag har sytt en balklänning och två koltar. Å vad kul det var jag är mäkta stollt över dom, ja över ungdomarna oxå så klart. De var så vackra ja jag finner inget bättre ord. Gissa hur mycket jag fick skråla både torsdag kväll då de klädde upp sig inför sin bal och nästa dag då de hade på sig sina vita fina student mössor. Jag misstänker att älvven som rinner där steg ganska avsevärt. Ni som känner mig kan nog förstå att jag har tagit några fpton minnes kortet blev fult nästan direkt.

Världens bästa moster

Jag har suttit hela kvällen och läst gamla papper som min älskade moster har sparat under sitt liv. Den pärm jag har fått äran att läsa handlar om min mormor och morfar. Det är riktigt spännande saker, ibland så har jag fått sitta med en stor pappersbit under näsan, tårarna har bara trillat i stora mängder. Det som grep mig mest var hur moster har slitit under min mormors sjukdom före sin död. Moster arbetade heltid och hade ändå tid att vara till mormor nästan varje dag i två års tid. Hon lagade fika lagade mat och var med det till henne, även skötte om att prata med myndigheter och se till att hon fick den vård hon skulle ha. Jag tror inte att läkarna eller sköterskorna skulle tycka att det alltid var så enkelt, för hon kunde både prata för sig och visste vad hon kunde kräva av dom, hon arbetade ju själv inom vården. Jag kan inte nog beundra denna kvinna, hon har tänkt på oss alla under sin livstid syskon, syskonbarn och andra som kommit i hennes närhet. Mina barn som är hennes systers barnbarn har hon också tagit till sitt hjärta. Jag visste allt detta förut men nu har jag fått lära känna henne på ett annat vis och insett vad hon har gjort under sitt liv, jag har fått vakna. Hon själv har nog kommit i andra hand men har nog aldrig klagat. Det var hon som alltid hade tid med en och som kom med det där som inte mamma och pappa hade råd att köpa. Det kunde vara ett klädesplagg eller en leksak. Det var hon som lärde en olika gamla ramsor och olika lekar. Det är hon som man frågar när man vill veta ur det var förr och som kan svara. Jag hoppas att jag har förståt att den dag hon behöver mig så ställer jag upp för henne. Jag har världens bästa moster.

Djur

Jag har full förståelse för mina barn när de säger att jag håller på att bli gammal och senil. Senil vet jag väl inte om jag håller med, men gammal. Här i ute i vildaste vildmarken går jag som en gamhunn och skrotar och funderar på livet i allmänhet. Det enda som jag inte gör är att lyfta benet någon gång å piss upp efter någon skoter, bil eller något annat som verkar intresant. Den här veckan har varit riktigt lugn, har bara varit hem till mamma och blivit bortskämd och sen har jag som sagt bara skrotat på. Jag har inte ens tvättat ett klädesplagg. Den största ansträngningen har varit att ge renarna mat och pratat med dom. Min man är inte specielt stört förstjust i att renarna har blivit så tama, de kommer alldeles inpå en och man får klappa och stryka dom. Särskilt en hon kommer när man ropar om man har mat eller inte bara hon får sällskap så är hon nöjd, att bli kliad runt öronen är något särkilt skönt hon gör som en hund trycker sig mer och mer mot en ju hårdare man kliar. Dena lilla fröken "Lillan kallad" komm i förra vinten upp på bron när det blåste det hände att hon och en till "Kompis" låg på bron då det blåste eller snöade. Det var inte bara en gång men klappade upp ytterdörren i dom och funderade vad det var som tog emot, ibland höll man på att skita ner sig rentutav. KOmpis hade en anan olat, han kom och ställde sig på snödrivan utan för köksfönstret och tok stirrade på en om man var sen ut med fodret. Det var förra året då vi fodrade dom hemma på sjön, men nu är Kompis i de sälla jaktmarkerna. Det är det som är tråkigt med djur, de måste slaktas eller avlivas. Igenteligen skulle jag inte hålla på med djur, jag får sörja och tycker det är hemskt. Jag är nog en ganska lustig människa, jag har vuxit upp med djur och varit med om att slakta sen jag var liten, har även arbetat i slakteri som avlivare (bödel). Följt med min far och jagat så fort man var så lyfta fötterna över tuvorna. En gång när jag var bara tre, fyra år så for pappa och jaga en räv. Det där observerade jag. Snabb som en iller sökte jag åt storebrors luftgevär som lillasyster hade full kol var det stod gömt, det var jätte stort och tungt. Mamma hon var antagligen upptagen med något annat, så hon såg inte vad tösen gjorde. När pappa kom hem så var jag borta, tur det var spårsnö så han fick till att börja spåra. Det var små spår av små, små fötter och ett släp spår utmed, det var geväret jag hade släpat efter mig. Hur jag hade tänkt att skjuta vet jag inte, men nog hade jag en plan över det också.
Så igenteligen skulle jag vara en blodtörstig en och inte gråta och tycka det är hemskt när man dödar ett djur.

Vänner

Ja nu är jag framme, alltså hemma i K! Visst är det något särskilt nu på våren. det är inte bara solen som har kommit fram, det är en massa folk också, hos oss brukar det vara mycket folk men nu har det varit extra mycket och dom man inte har träffat på många, många år. Vi kom hit vid 19 tiden och hade just satt oss när det ropade till i hallen och där stod det några vänner vi inte hade träffat på 20år, Snacka om att det satt två fågeholkar och gapade hade det kommit förbi en knipa så hade hon flyttat in. Å vad kul det var de var upp hit för att fira Påsk, de hade suttit på internet och försökt att hitta en stuga i närheten av en slalom backe och det slumpade sig så bra att det var en ledig här. Så det blev att sitta och surra gammla minnen, om den gången de hade nyköpt en skoter och skulle komma och vara med oss och köra Ni ska bara veta att det minns vi mycket väl allihop förden skotern bar vi runt i en hel dag, den var inte gjord för att köras i 30cm snö ens. Eller den gången vi skulle på semester tillsamans. Vi hade bestämt att det skulle bli några dagar i Norge, så vi åkte på morgonen första natten sov vi i en stuga vi hyrde, den var i Sverige på gränsen. Dag två åkte vi ner till Bodö där var det marknad så vi gick hela dagen, det var en häftig upplevelse. På eftermiddan skulle vi äta middag, så vi svängde in på en bilbar, beställde och fick in maten den var inte dålig men bestod mest av grönaärter. Jaha å så var det dax att hitta någon stanns att sova. Vi körde och körde det blev natt och det blev gryning och det blev dag igen. Vi sov nämligen i omgångar. När min älskade make tog över ratten så svängde han in vid första bästa infart till Sverige. När vi hade kommit in en bra bit i hemlandet tvär nitade han och slet fram tältet och slog upp det. Så då fick vi sova några timmar, men det var inte många. Då vi vaknade skulle vi ju fortsätta vår semester, men jag tror att då var tålamodet slut för min make, för han svängde norrut och vi sov i våra egna sängar på kvällen. Så ni kan gissa om det har varit många skratt i kväll, deras barn satt bara och tittade särskillt den fjortonåriga tjejen, och jag tror att hon skämdes och tänkte att så galene ska då inte jag bli.

Blåkulla tur och retur

Påsklovet har börjat och jag på väg till Blåkulla tror jag i alla fall. Jag har aldrig fått så mycket SMS som i år och alla handlar om Blåkulla så det måste vara ett tecken, jag liknar en Häxa eller så beter jag mig som en eller både och men det gör inget jag är mer än gärna en. Det känns så tryckt och skön jag har fakiskt sökt åt kvasten men har tyvär ingen katt (är allergisk) undrar om det duger med en Laika. Men han ramlar väl av. I mogon så startar jag resan hem och ska träffa min kompis Häxa hon har anlänt i dag i från kusten sen får vi se om vi åker vidare men med hennes lokal sinne så lär ju hon flyga fel. Hon brukar säga att hon blir vilse när hon stoppar fötterna i ett par stövlar, alltså innan hon har lämnat gåden, det är en hiskelig tur att det är fördet mesta joggingskor hon använder. Så det blir inte lätt att ha henne med, jag får sätta en GPS på hennes kvast eller knyta fast henne i min. Ni ska veta at gå i skogen med henne är en upplevelse, går men bakom en gran så frågar hon "var kom vi från" men för det messta så lunkar hon bara på och litar helt blint på sin vandrings kamrat, och det ska men ju inte göra. Jag brukar tänka om jag faller och slår i huvudet så får de söka efter båda två, en skadad och en vilsen skäl. Men man har helt underbart kul tillsamans med henne, det fins inga letsamheter och inget som är besvärlit tänk om alla vore så då fans det varken krig eller lata personer bara rastösa och massor med arbetslösa. Jag hoppas att du inte tar illa upp!! Iala fall så kommer vi att ha skit kul på vår resa till Blåkulla och resan hem.

Jag har en hemlig passion Träd och särskilt gamla lurviga granar. De är helt enkelt underbara det är nog sviter efter att vi lever i tallskog under stora delar av vintern. Så när jag ser en gran blir jag helt enkelt överlycklig. Men de ni ser på bilden är inte gamla lurviga granar utan Silvergran. Dom hittade jag under hösten när jag gick över ett gammalt hugge, de är jätte vackra och deras barr är lena och mjuka. PÅ detta hugge hittade jag en annan sort men det vet jag inte ens vad det är.

Detta stakars träd har nog haft ett litet H... i vinter, men det är fantastiskt att dessa träd överlever. Först så är det på kalfjället bland sten där det varken fins vatten, jord och sen på vintern så får de stå ut med snö och kyla.

Sen har vi ju björken, vara helt nerfrusen och ini snön kan de börja skjuta skott.
Visst är vår natur fantastik!

Bokmal

Nu är jag kraftigt irriterad på mig själv, jag ska inte läsa en bok när jag ska upp på arbetet dagen där på. I går var en sådan dag att jag helst hade legat hemma och sovit. Jag hade varit vaken alldeles på tok för länge. Jag hade börjat läsa Solstorm av Åsa Larsson. Den var helt enkel så spännande, hade tänkt läsa bara ett kapitel som var på två och en halv sida och i detta kapitel var det en hund hon hade beskrivit så bra. Man riktigt fick en bild av den, hur den såg ut och hur den kände. Så jag måste bara veta hur det gick för den, det blev att vända sida, tänka bara ett kapitel till och titta på klockan. Å så höll jag på till boken var slut och klockan på tok för mycket. Sen låg jag och tänkte på boken ett lång tag. Det var inte speciellt klyftigt för då klockan ringde så var mina ögon som sandpapper och humöret som ännu grövre sandpapper. Detta resulterade att min dag var otroligt lång och seg. Så i går kväll hade jag bestämt mig för att inte läsa en rad, men gissa vad jag hade med mig, jo en ny bok som nog är lika spännande. Det är tur att den är betydligt tjockare och att det stundar långhelg för då kan jag läsa hela natten och efter den ska jag inte öppna en bok förrn till sommaren, jag lovar.

Flygande valp

Ja så var ytterligare en dag till ända. Denna dag är första dagen i dit liv heter det visst, men jag tror Valpen känner sig lite hotad, han har krupit ini karantänen och dragit täcket överhuvudet vågar inte ens andas. Husse hans skulle nog ha gjort något hemskt med han i eftermiddags. Jag tror att valpen ska skatta sig lycklig att husse har en självbehärskning och en stor portion empati och annat som gör en snäll och inte våldsam, han har världens snällaste husse det är nästan så han ber om ursäkt för att slå ihjäl en mygga.
Valpen har nämligen vingar, han flyger över hund gården som en svala, landar mjukt och fint i snön utanför och så ler han som bara han kan. Husse höjer stängslet och höjer stängslet ännu mer, men valpen är utanför i näst sekund. Nu tänker ni nog att han är understimulerad men det kan jag intyga att han inte är, valpen har lekt med sin kompis ute i det fria i flera timmar. Kompisen är en mycket snabb kompis och valpen inte lika snabb, han blir ifrån sprungen och i kull sprungen och så höll dom på i några timmar. Tillslut så blev kompisen less på valpen och vi trodde att valpen var slut. Ack vad vi blev lurade, valpen kom på att när man inte kan busa med kompisen så busar men med husse. Ett hopp och han är utanför buret och retar husse. Husse svär, stoppar in valpen och höjer stängslet, valpen tar satts och landar utanför och husse svär och så höll de på. I morrgon tror jag att det kommer att bli något som liknar ett tak eller något annat som kan stoppa valpen, jag har sagt till husse att vara tyst och inte avslöja sina bygg planer högt. Jag antar att ett smärre Alkatrass kommer hundgården att likna i morron kväll. Min kära makes släkt är nämligen gjutare och de kommer nog att bli inblandade här under barmarks perioden, jag ser ett skräck senarie med grävmaskiner, cementblandare och stängsel om det blir stängsel och inte cementerade väggar på 3-4 meter ta form här utanför. Det kommer säkert att bli anställda patrulerande vakter också, då jag ska ge Valpen mat kommer jag säkert måsta ha pasers sedel och visa legitimation och antagligen måsta ansöka om tillstånd att besöka valpen. Och huvaligen vilka paragrafer ska det inte vara för att ta ut honom på sina dagliga promenader och när han ska in och bara umgås och sova på natten dom vågar jag inte ens tänka på!!
Jag tror inte han är en renrasig jämte utan är en blandning av flygfä och hund. Kan man vingklippa sådana här? Om han gjorde som Laikan, hoppa ut och sen stå bara och se dum ut, för där inne är ju hemmet (kojan) och benen. Han är ju helt övertygad om att det ska följa med honom ut, och gladare hund finns inte än han när man öppnar dörren till hundgården och han får komma tillbaks in till sina kära ägodelar som inte vill följa honom ut. Laikan brukar för det mesta få strosa på här på gården för han är för lat att göra några större utsvävningar. När renarna kommer hem för att påminna oss att dom och så finns, då blir han bara lycklig och glad. Han brukar följa med då vi fodrar, ni skulle se honom när vi börjar lasta säckarna på kälken, då börjar han springa runt runt för att hitta ett ben som han ska ha med sig, han tycker nämligen inte om renfoder eller så vill han inte äta upp deras mat. Sen springer han efter kälken med sitt ben i munnen, renarna har blivit så van med honom att de ids inte ensen gång vara rädd för honom, de bara stirrar på han och skakar på huvudena. Det har till och med hänt att han har legat hos dom, det hände i fjol när de fick mat här nere på sjön. Då hade vi bort honom helt plötslig, så vi började ropa och vad får vi se börja röra sig nere på sjön bland renarna. Jo en Laika som kommer springande rakt genom renarna, och ni ska veta att då höll jag andan och min kära make stod bara och stirrade. Skulle de börja tok springa åt alla håll eller vad skulle hända späningen var olidlig, men Laikan viftade bara på svansen och såg bara fånig ut. Renarna stod bara och blängde på honom eller var det oss de blängde på, ja jag vet inte.

Räkningarna anfaller

Nu undrar jag, om det är bara jag som har konstant lågkonjunktur? Det svarta hålet som ska finnas i rymden har fastnat på mitt bankkonto. Varje månad så tänker jag JA jag ska köpa nya byxor, men inte det. Det är nästan så dom här bolagen man nu råka ska betala, ligger utan för min brevlåda och invänta det perfekta läget att stoppa ner en saltad räkning. Jag riktigt hör deras förnöjda fnittrande. och de har nog en uppgörelse mellan varandra, först går det en vecka inga räkningar, sen kommer det en, man öppnar den och tänker ja, det var ju inte hela världen man lägger den där den ska vara i väntan på lönedagen. Sen kommer en vecka till och så dimper det ner en till, jaha var det redan dax för den, tänker jag och bär den dit man har lagt den första och enda HITINTILS. Nu har man börjat bli lite på vackt, så när man kommer hem nästa gång smyger man in nyckeln i hålet och öppnar dörren försiktigt, försiktigt kikar ner på golvet och ser reklam, phu jag klarade mig i dag. Så pågårdet i ett par dagar, man blir säkrare och säkrare, men så plötsligt när man sliter upp ytterdörren så formligen blir man dränkt ja, av vad tror ni? JO räkningar. Då vet man att det inte är många dagar kvar till lön och inga nya fina byxor. Om man fick betalt för varje svordom man fällt över räkningar så skulle jag vara biljonär flera gånger om. Det har hänt att man liksom bara har haft tre, fyra kuvär men räkningar, och man har liksom tänkt, vov det var inte mycket den här månaden. Men då har de haft en kraftig konferans (bolagen) om ni skickar en som är på ett par tusen i den här månaden skickar vi nästa månad. Jag är övertygad om att de har förhandlingar varje månad om hur de ska göra. Deras nöjda och elaka betende är det hemskaste man kan bli utför. Så akta er göm pengarna i madrassen, dra ner rullgardinerna, spika igen brevlådan eller ge bort den, och titta er över axeln inan ni går in genom dörren, för det är inte roligt att bli utsatt av dom. Tanken att flytta namnskylten till grannen har funnits, så får någon dela räkningarna med mig och jag skulle få nya byxor.
En annan tanke har funnit i mig i ett par år, att hängs brevlådan på bilen och anmäla flytt till skattemyndigheten Posteresestant bilen, tänker den lilla gula postbilen i jakt på brevlådan som hänger och dinglar på min bil. Jag lovar att jag inte skulle köra vägar ditt postbilen kom fram. Men med min tur så skulle jag nog bli utsatt för en sådan där nitisk postanstäld. Ni har väl sett Göta kanal? kronfogen i filmen är ju rätt nitisk. Men jag skulle inte kasta ut sätena ur bilen utan brevlådan skulle åka först. UNdra om det skulle funka??

Apor

Nu vet jag hur det känns för aper. I dag har det varit turister här, de tycker det är exotiskt att man kan leva så här mitt i skogren, dessutom så pratade de bara engelska eller tyska. De kom hit för att se på renarna men det bev familjen Hedenös gård som var intressant. Som ni vet så har vi ju en del hundar och de äter ben och gnagar ben. Dessa ben har vi fraktat hit från olika slakteri plus det är rester från våra egna slakt så det vill säga att det är inte bara ett ben utan många ben, det var väldigt intressant hur de studerade dessa. Dessa människor hade tydligen inte träffat Hedenhösare tidigar. Dessutom så de stegade rakt in i huset, där min språkkunniga man var och en hund i karantän, varför sitter hunden i bur? Min älskasde make sätter upp en hand och vissar med hand rörelse hur en hund skäller och inte nog med det han skäller som en hund. Mannen som hade gjort reklam om oss, han sa att vi hade bara elverket till att ladda telefoner, vad tror ni dom tänkte när de såg tvn och dekodern, jag vill då inte veta. Ni som känner våra hundar särskil Laikan vet ju att det inte finns så mycket in i det där som kallas huvud, enda gången idag som han har gått ut frivilligt rusade ut till dom och hälsade alldeles vilt, tanken var att de inte skulle få träffa våra ideoter men det mislyckades totalt.
Dessa mäniskor fick för sig att vi bode här på heltid, men som ni vet så är ju inte fallet, fast vi tillbringar strörsa delan av vår tid här. De tittade med stora ögon på allt som ligger runt gården, 11 skotrar tror jag att det är, ett gäng gamla skidor, fyrhjuling en trasig hembyggd plog, renskinn, yxor och en massa annat. Min bil som inte har rullat sen i höst och varit översnöad men tinat fram var tydligen en se värd het, det är ju klart det är ju en raritet det är bara tioår kvar till den är skattebefirad. Nu till mina språkkunskaper de är ju inte att hurra för heller, men jag hittade en tjej som kunde många språk i gänget hon la jag beslag på så hon fick översätta vad jag sa, men det blev språkförbistringar där också. Så jag måste nog lära mig svenska först.

Tvättmaskin+torktummlare=Kärlek

Det behövs inte mycket för en att bli kär, men nu är jag döööööts kääääääär i maskiner. Dessa två har gjort mitt liv tusen gånger enklare och trevligare. Dom går från jag kommer hem tills jag går och lägger mig. Första kvällen dom användes så behövdes det ingen tv, jag satt inne hos dom och bara tittade på när kläderna trillade runt där inne, det är ganska fachinerande att se på. Först är vattnet grått och skummit, när den börjar skölja så blir vattnet ljusare efter varjesköljning till det är som vatten ska vara. Sen kan man värma händerna på glasluckan när den tvättar, men det går inte när den sköljer för då är det kallt vatten.
Sen när tummlaren går så sprider den en underbar värme, som jag utnyttjade här en kväll när jag frös, villken värme å så skönt.
Sen när man plockar ut tvätten så får jag packa den rakt in i garderoben och det är klart på några minuter.
Tänk att nu är det slut på en överfull tvättkorg och man behöver inte släpa den nerför trapporna till tvättstugan och sen upptäcka att det var i går som man hade tvätt tid. Det blir många svordoms insparningar, det är ju lågkonjuktur. Sen fick man vänta kanske en vecka till innan man skulle ha fått tvätta, en del saker har man stått och handtvätta, och den tiden är också förbi. Sen har vi dom här som vet hur en tvättstuga ska användas, argalappar och tvätt i sopkorgen. Det har hänt att man har glömt tvätt där eller inte har städat efter regelboken, torka av maskinerna med lätt fuktig trasa (spola inte över dom med vatten). Rensa ur torktummlarens filter (glöm det inte efter varje tvätt), sopa av golvet innan du tar och moppar det med en MOPP. Se till att tvättstugan är tömd på dina kläder innan nästa pass börjar.
Jag har bott här i snart tjugo år och det har inte varit någon större problem, men nu när åttiotalisterna har börjat flytta hem i från, så har det börjat, så gnäll inte på gamla tanter att det är dom som gnäller. Det har varit skit enkelt förr, man har steppat nerför trappan och kikat in i tvättstugan, har den som tvättar lie tvätt eller tvättat färdig så har det inte varit nå problem att sno en tvätt tid, det har även hänt att man har använt varsin tvättmaskin, det har sparats mycket tid på det, men inte nu Har man tvätt tid så använder man hela tiden även om man har bara en maskin. Sen har vi dom som inteär lediga om dagarn dom måste tvätta på kvällspassen, för de kan inte göra det på dagtid. Men nu tror ni att det är jag som är tvättstuge polisen men inte det, jag är nog den som har provat att få arga lappar och inte bara en utan flera, jag har minne som en dagsländas liv. När jag kom på att jag hade glömt något där, så smög jag ut om nätterna och hämtde det skit skraj för att någon skulle se mig, det har även hänt att jag stoppat in i förådet och hämtat lite åt gången. Men nu är det slut med det.

Dum, dummare, dummast också jag så klart

I bland funderar man om man skulle få gå i ett par skor allas. I går var det fredagen den 13 säger dom, men det hjälper inte om jag skyler på det för det är inte otur, utan något helt annat. I dag trodde jag att mitt långfinger gick av. Jag var och benglade i/på vedhuset, först skottade jag av taket, det gick bra, det är att vara försiktig för vi har inget riktigt plåttak ännu bara en presenning till tak, man kan ju ramla ner och slå sig. Så jag var FÖRSIKTIG jag lovar. Eftersom presenningen hänger ner mellan bjälkarna så då samlas vattnet i svackorna och vad gör vatten på vintern när det är kallt, jo det fryser och blir IS och denna is är hal och hård och tung. Snabbtänkt som jag kan bli i bland och komma på IDIOTISKA ideer är ju också en merit som jag har.
Först får man inte hacka på isen, för då går presenningen sönder
Man får inte gå på den, för då går presenningen sönder.
Eftersom dessa alternativ var uteslutna, så då ramlade en 1öring ner (det skarmlade till ordentligt)
så då kan man anfalla isen från insidan huset. Om ni har ett vedhus så vet ni vad som hamnar där inne eftersom veden tar slut. Vi har i alla fall en massa saker som till exempel tomma dunkar, renmossa, sommardäck, vedklyv och div annat där inne. Man brukar plocka undan före man klättrar, men inte jag. Hade bara is på taket i tanken som kommer att ramla in nu om jag inte tar bort den nu. Jag klättrade upp på dunkarna och balanserade på vedklyven tog tag med bägge händerna i taket och trykte på vad händer, jo jag rammlar ner på dunkarna vilt viftande fingret träffade mitt mellan två springor (timmring) och fastnar men jag stannade inte i mitt fall, fingret satt fast och följde inte med konstigt. Så nu går jag omkring och tycker synd om mig själv och ingen annan tycker synd om mig det är änu mer konstigt. Det är inte brytet men förmodlingen stukat. Det är lite blått och lite större än vanligt och gör Jävligt ont, är det ingen av er som kan tycka lite synd om mig, eller är ni på mina kära anhörigas sida, skyll dig själv.

Utsikt från bastu.
Tänk om jag hade i alla fall haft den här utsikten när jag duschade. Det är taget inifrån en bastu hos några vänner.

Eller varför inte så här men då hade jag måsta simma, förstora upp bilden så ser ni vad som flyter om kring där i vattnet. Här brukar barnen segla ner för forsarna på uppblåsta krokodiler. Det ser lite dumt ut när det står sportfiskare vid stranden eller halvvägs ut i forsen i full mundering. Vadarbyxor, jacka, väst, mygghatt och sitt spö, de kämpar att kasta ut där fisken står och till råga på allt så ska de ju smyga för att inte skrämma fisken. Plötsligt så hör de rop och stoj över om sig, de tittar upp och vad ser de, jo ett gäng ungar som kommer snorklande guppande på sina krokodiler. Barnen brukar tippsa var fisken står och sen fortsätta nerför. De har faktiskt tre forsar kvar och många fiskare att tippsa också. De brukar se ganska mycket fisk i bland på sina resor nerför forsarna.

Det här är där barnen strandar, jag förstår om ni tycker det ser ut som ett ja, vad ska jag säga ett slagfält och det är det också. Här brukar vi sitta på sommar kvällarna och ha det bara skönt laga mat, koka kaffe och bara njuta. Det är vårt sommar vardagsrum. Det behövs ingen tv för vi har rörliga bilder framför oss hela tiden. Är det inte ungarna, så är det fiskare eller bara naturen.
NU LÄNGTAR JAG HEM!!!!

Skogens vilde

Nu har det nog gått överstyr för mig eller håller jag på att bli gammal, ja jag vet inte, men något är inte som det ska!!
Jag tycker det här är skit kul, längtar bara efter att få sitta och skriva, det har inte varit något jag har tyckt varit kul för, men plötsligt händer det, det är tydligt.
Men nu till något helt annat, vet ni det går alldeles utmärkt att duscha ute i det fria i Mars månad. I söndags tänkte jag fara till samhället och göra en förnyelse av mig själv (duscha) hos en vänlig mycket vänlig person. Jag satt kvar på samma ställe kl åtta på kvällen som jag satt kl fem, när min vän ringde och snarare väckte mig i mina fantasier om en dusch. Hur gör man då mitt ute i urskogen och sex mil till duschen, jo man tar fram sommar duschen. Det är en liten sak på ca 10l och så handpumpar man upp ett tryck i den, den funkar faktiskt rätt bra. Nu tänker ni säkert att 10l det var inte mycket, men det räcker jag lovar för här blev det ingen timmes njutning. Efter som vi inte har någonstans inomhus att hålla till så får man vara ute, ni läste rätt UTE. Så vid nio tiden var vattnet varmt och jag spritt språngande naken ute i snön, pumpande, tvålig och gjorde mig redo för att möta andra av min art, till råga på allt så snöade det också. Min kära make kom ut och han stod och tittade, troligen fans det tvivel om han skulle våga släppa mig ut i samhället. Han förväntade sig nog att det skulle bli ett skinnskynke (rester efter valpens härjningar) och en påk som jag skulle plocka fram och springa omkring med och säga UG UG, för nu hade det trillat om totalt, Men ren och fräch var jag efter den proseduren och presentabel, tror jag i alla fall, ni som träffade mig i måndags kan ju svara för det! (jag lovar att sätta in ett foto på den fina uppfiningen)
Föresten så flyttade jag hem i går, det var mega skönt. Men jag fick lära mig något nytt på den saken också. Italienare äter nog oerhört mycket vitlök. De hade lämnat det jätte fint, det syntes inte att det hade bott någon annan här, men det luktade. Jag tycker om vitlök men nu var det för mycket av det, till och med tallrikarna de hade diskat luktade, så de fick åka en sväng till i diskmaskinen. Så nu hopps jag att det har slutat att lukta.

Nu vet vi, han har inte några extra celler, valpen alltså. I går kvälls då han var ute på sin vanliga turné och vi satt och såg tv. Hade han hunnit med en hel del som inte var några intelligenta drag från honom, tycker vi i alla fall. Vi hade kämpat med att spika och laga till skin det tog ju en LITEN tid av dagen, då det var klart suckade vi och var GLADA över att de satt äntligen uppe på väggen.
Så i morse när jag var ute upptäckte jag förödelsen.,de låg på marken. Två stycken hade han inte lyckats dra ner men det ena var kraftigt rivet längst ner, det andra hade han inte kommit åt för där stod snuslungan i vägen, HAHA. Det skinn vi var mest rädd om hade han lyckats få ner helt, men tydligen blivit störd i sina förehavanden, för det låg bara rakt nedanför och lite trasigt. Det tredje skinnet var ganska så rivet. Men nu sitter de uppe och det ser inte ut som något proffs har satt upp dom. Det ser nästa för J...... ut, inte bara nästan det ser för j...... ut. Hans husse har vaktat nästan hela dagen för att kunna ta honom och gissa om det har lyckats, NÄ alldeles rätt! Då vi hade slappnat av så gjorde han en attack och hann nästan rycka ner ett av dom helt! Nu ligger han och bara och väntar på mörkrets inbrott. JAG SER DET PÅ HAN.
Kanske det ser ut som han skulle kunna vara intelligent genom min beskrivning av honom, men jag vet bättre. I höstas när vi hade spikat skinnen så luktade han bara på dom och gick därifrån vi skällde naturligtvis på honom och han verkade förstå DÅ vad vi menade. Men tydligen så tog det lika mycket på honom som när man säger åt sin tonåring att inte dricka så mycket eller att de inte sak ställa till det. Men jag tröstar mig med att det plötslig händer något.

Hundar

AILIENS???

Jag vet inte vad ont jag har gjort. Men folk pratar om intelligenta hundar. Man väntar bara på att dom ska svara en när man pratar, de viftar på svansen och ser bara lyckliga ut och för att inte prata om husse och matte de använder bara sina NORMALA RÖST LÄGEN och ler lite så där som en som kan allt. Jag är formligen röstlös kroniskt och har hoppat jämfota så att hälarna på skorna har kommit en halv meter under jordytan och viftat med hela kroppen (kom det någon förbi så skulle de troligtvis ringt efter dom med långärmade tröjan) och har de vågat sig ända fram så har de varit beväpnad. Innan någon av mina hundar lyft på huvudet och undrat vad det är som låter och stampar. Jag har konstaterat att Jämte har delat sin järncell med resten av kullen, så det skulle innebära att han har en tolftedels cell, det är inte mycket det. Men den teorin håller inte om man ska jämföra med Laikan de var bara sex stycken i kullen, och han är inte det minsta smart. Där finns det inte mycket att prata om, han är bara han och det finns inget annat än han. Sen har vi settern och där glimmar det till någon enstaka gång, hon går nämligen under namnet den flygande surekaten. Det kommer sig nämligen av att när hon ska in så står hon och hoppar upp framför ytterdörren. Tänk er en hund med långa öron som studsar upp och ner framför ett fönster, vilket håll far örona då hundar är på väg ner? Jo, uppåt det ser onekligen rätt dumt ut. Nu är det så att vi har en jämte till som är precis ett år och vad som finns i det huvudet vet vi inte riktig än, men lite vet vi alla fall att det inte är speciellt mycket. Då man är ett halvår SKA man vara lite reserverad när man är ensam i naturen, men inte här inte, har redan varit efterlyst hos polisen. Han var nämligen borta i två dygn i ett sträck utan att varken yla eller grina efter oss. Vi körde upp ungefär 1000kr ringde för ungefär 500kr och jag blev tvingad att vara ledig från arbetet en hel dag pga en HALVÅRS VALP. När han dök upp så var det som han hade varit ute och pinkat och FATTADE inte varför det blev sån uppståndelse runt honom.

Vilken dag

Vilken dag det har varit, först vaknade jag eller vi rättare sagt av att det var två rävar här ute på gården, dom skulle DÖ var det någon som yrade om. Så vår son var ute och smög med bössan i högsta hugg i kortkalsonger tur vi bor mitt ute i skogen. Men rävarna räckte bara ut tungan åt honom och slank iväg. Sen åkte vi i väg för att köra runt renarna, det gick bra tills vi upptäckte att det var några på rymmen. Gräset är ju grönare på andra sidan stängslet heter det visst. Då blev det att söka efter dom, de hade inte rymt så vidare långt men trots allt en bit. Efter det var vi och hälsade på svägerskan och fick en behövlig kopp kaffe, den fick vi sätta i vrång strupen, som vanligt så dricker min kära make skolhett kaffe utan att behöva skålla sig, själv så har man brännsår i munnen. Då var klockan inte mer än 11 och dagen hade just börjat. Som jag tror har jag skrivit förr så är ju vår lägenhet uthyrd under den här veckan så vi måste ju städa där någon gång då och då. Vi gjorde det med raketfart, även vi måste ju bli presentabla med jämna mellan rum så en dusch var ett måste då vi likades var på samhället. Så äntligen är det mat på gång och KANSKE lite lugn och ro, men man ska inte hoppas förmycket änu.

JAHa nu har nästan hela sportlovet varit, och jag har inte gjort annat än varit i bilen tjäns det som i alla fall. Helgen tog slut lika fort som den började. Min kära vän var hit och vände, min yngste son och hans tjej var bara in och vände, jag fattar inte att det roliga ska vara så lite långt. Vi var hem till mamma och vände jag han inte ens träffa min kusin och strore bror.
Undra när magsåret ska komma, det är lungnare att arbeta, en arbetsvecka börjar på måndag och sen är det måndag igen också kanske det blir tisdag, onsdag men när torsag kommer så är den lika lång som hela fjolvintern men så kommer fredagen, man slutar arbeta och planerar helgen och går och lägger sig och vipps så är det måndag igen, jag fattar ingenting. Likadant ser loven ut.
Men ensak är säkert vi har haft det kallt natten till i söndags så hade vi 42,7 grader, jag var övertygad att min äktahälf skojade med mig, men det var sant fy f.......... va kallt det hade varit och tur vi låg och sov.

Sportlov JIPPI

Änteligen så är det sportlov det är efterlängtat må ni tro. Det här har varit en fulständigt jävlig vecka ursäkta uttrycket men det säger jag rakt ur hjärtat. Vi ska nämligen ha hyresgäster till veckan i A, och petig som jag är så skulle i princip allt skuras och städas. I går så somnade jag rakt upp och ner framför TV skulle hinna till Konsum men glöm det. De regionala nyheterna hade varit även Rapport hade förverkats utan min medverkan, och Konsum stänger tjugo nollnoll så det blev bara att rada sig till sängen utan att ha gjort ett ärende.
I dag så blev det bråttom det var ju tusen saker som skulle uträtta, mitt hjärta skulle nog kunnat spränga villken EKG maskin som helst. Som tur så kom min kompis och räddade mig ur katastrofen. Lugnet som hon har blivit begåvad med önskar jag att man skulleha fått lite i av alla fall. HOn städar ur diskmaskinen och åkte i väg och fixade glödlampor och annat jag hade missat under min skräck färd runt samhället och vips så var det presentabelt hos oss också hur det gick till har jag ingen aning om men klart blev det.

Längtan

Vem känner inte lukten av färsk röding som halstras över öppen eld och känner lugnet smyga in över sjön där båten ligger uppdragen.












Detta brukar vara mitt sommar nöje, jag lovar att det inte är så lätt för ryggen men det är en härlig omväxling mot betong bunkern jag lever i hela vintern,














Vem längtar inte efter sommaren? Jag gör det i alla fall, tänk att få se dessa och känna solen värma i ryggen.

Prosit

Jaha nu har jag börjat nysa och snora igen. Jag har funderat på det här med förkylningar och är helt övertygad att jag har retat upp någon trollpacke eller något liknande man ska inte vara snorig mer än en gång om året och nu är det två gånger.
Men i alla fall så har det hänt lite och nästan inget sen sist fast det har gått en månad sen jag skrev något.

Vi har varit på marknaden i flera dagar och det är en upplevelse med alla utställningar och kring aktiviteter. Men en kulturell krock har en av min sons svågrar fått uppleva. Tänk att komma hit norröver och fä smaka på MINA kulinariska kok konster. Första kvällen så bestämde vi att stoppa en hel rensida i ugnen och jag pratar inte om någon mager sak utan en som har lite fett på sig. Då den var klar så tog vi segt hem bakat bröd (samisk glödkaka) gahkko och doppade den i det salta flottet och skar bitar av köttet.
Middag nr två bestod av en riktig ren köttsoppa. Köttet hade vi sågat med en vanlig bågasåg alltså inte en köttsåg (man tager vad man haver). Vi tyckte den var god men jag vet inte vad han tyckte men det var totalt slut i grytan när vi alla hade ätit. Det roliga var att jag fick veta att han var kock.
Man kan uppleva mycket under en sådan här helg, jag fick mycket insperation, bl a såg jag en kille som hade på sig en fin dräckt, jag blev väldigt nyfiken och kastade mig in i folksamlingen efter honom och såg till att jag var så tränga mig in bakom. Den var sydd i jeans tyg som såg lite sliten ut, det var hel fint. Sen var det en hel massa annat jag såg, har det inte varit för att jag är så snorig nu hade nog maskinen surrat för fullt nu, men skam den som ger sig jag ska sy snart.

Bättre sent än aldrig

Det här med Bloggande är nog inte min grej. Jag glömmer att jag ska skriva och skjuter det framför mig. I alla fall så har det inte hänt speciellt mycket har arbetat och hjälpt gubben med att spruta renarna mot korm, och jag lovar att de renarna syns att de har varit utsatt för mig inte så att jag har slagit dom eller varit dum men när man har vacinerat så måste man märka vilka man har gjort det på så då målar man dom med en färg ett litet sträck ska det vara. Men jag hade lite att göra så de blev blommiga och andra roliga mönster. Så nu springer det omkring blommiga renar i skogarna.

Den helgen var det ett väldigt liv hemma hos oss lördag var det 12personer som vi lagade mat till och vad passar bättre än palt med fläsk. Eftersom det var planerat så på fredag var jag och handlade 3,5kilo fläsk och tro nu inte att det är vanliga människor som tillhör våran krets. Jag och min sons sambo skalade potatis för en arme. Assistent byttan var nästan för liten till palt smeten. Men det räckte och blev över fläsket var det sämre med det tog slut småttingarna 2 flickor åt upp det sista ur stekgrytan, men de hade varit ute hela dagen. Så på söndag då vi var klar i hagen så fick jag använda fantasin det blev lever och lite renkött som jag fick steka upp till de stackars paltarna som var kvar, men det räckte precis till 13 personer.

Ja och så har jag varit snuvig och då pratar jag om snuvig snarare en fontän har jag haft installerad mitt i ansiktet.

Slaveri

Ja, nu har man slavat i några dagar efter flera dagars stilla sittande. Har suttit stilla som en staty nästan hela ledigheten. Jag är alldeles styv i lederna. Jag har upptäckt att vara i närheten av mamma är totalt livs farlig, har gått upp i vikt inte bara ett kilo utan några. Till och med hundarna har gått upp. Hon tycker nämligen synd om dom, ska de verkligen ha de där torr kulorna nu igen, och så stoppar hon till dom en kaka, köttbulle eller ett helt lass med rester. Jag tror att hon skulle kunna få en hund i GOTT hull på en vecka.

Men det kändes inge roligt att fara hemifrån i tisdags, ungdomarna åkte i väg först så jag och gubben blev ensama med kauset. Vi städade och bar in ved, det var tur att jag inte är någon som vill ha jul i flera veckor. Den hade jag packat bort redan fredan efter nyår. Ni förstår kära läsare att det där med jul är kul så länge jag inte behöver ha den längre än en vecka. Julklapps inköp är jag en total katastrof det är ett under att mina barn vill komma och fira jul tillsamans med oss.
De är inte bort skämda med att de får öppna många klappar från mamma och pappa. Oftast har de fått gå och välga sig något i stället, det har hänt att de har kommit på att de har julklapps fodsringar på oss mitt i sommaren. Det är en välsignelse att jag har världens bästa bror, mamma och moster för de har alltid kommit på något fiffig. Jag begriper inte hur andra gör när de köper julklappar, de har hittat på en massa roliga enkla och billiga saker, hur gör dom????

Julklapps inköpen sker oftast dagen före julafton om nu jag hittar något, idé torkan brukar göra sig påmind. Julgran och anat som ska fram kommer inte fram förän i sista stund det är bra om granen är intagen och klädd julaftons morrgon, och det där med julkort det förekommer inte ens, vi får så många fina kort och varje år så lovar jag att dom där ska få ett kort nästa år, men inte får jag iväg något sådan.

Kallt

F..... så kallt det har varit de här dagarna -25 och ner till -29. Jag höll på att frysa arselet av mig man är ju inte van med kyla nu mer. Jag var som snabbest till A i lördags där var det lika kallt. När jag skulle hem så följde gubben med som hade dragit på sig den här förkylningen och ni ska inte tro att den NYA bilen har någon värme man hade kunna frakta glass i kupen och den hade inte tinat upp om så vi hade kört till Stockholm och haft all värme på.

En ny upptäckt

Jaha då var julen över för den här gången och även det nya året är invigt utan några katastrofer. Det brukar ju kunna vara lite kautiskt i min närvaro. Jag ska pröva mig på det här med BLOGG som nu så många håller på med. Jag vet inte hur det funkar men på någotvis ska jag väl lyckas med det här också eller fixa så dom som är ägare raderar mig eller så lägger ner.